Kräftor

Jag brukar aldrig få den där höstångesten som så ofta smyger sig på när kvällarna blir längre och kallare fram i slutet av augusti. Det känns skönt att starta om på något sätt, få tillbaka rutinerna i vardagen och strukturera sig igen efter sommarens förfall i form av alldeles för många grillkvällar/nätter med mat och vin i överflöd, den nästan totala bristen på träning, utom då möjligtvis de loja hundpromenaderna i hettan och slöheten som kryper sig på när man har för lite att göra.

Missförstå mig rätt – jag älskar sommaren, men allting har sin tid.

Och med sensommaren kommer ju också kräftorna. Och kräftfisket!! Hur mysigt är det inte att åka ut sent på kvällen på en helt stilla sjö och slänga i bur efter bur på de ställen där man tror sin minnas att det var bäst förra året. Sen hem och sova ett par timmar, upp igen och nu spänningen med att sakta dra upp burarna och se vad som kryper däri. Man hör nästan direkt om det blivit lyckat eller inte av allt krafsande..

Att koka kräftor har jag länge hållit mig ifrån, känns lite barbariskt att slänga i dem i kokande vatten tycker jag, men i år så tog jag mod till mig och det var faktiskt inte så farligt. Och herregud vad gott det luktar…

Så nu är årets kräftfiske och kok klart och hösten kan börja!

Och snart öppnar vi, spännande va? Det tycker iallafall jag.