Hej det är jag som är Stefania!

Jag är den svarthåriga servitrisen som springer omkring här på Enoteket.

Min bakgrund som restaurangarbetare börjar väl från när jag föddes, eftersom min pappa är Roberto, pizzabagaren här och min mamma är Louise, föredetta servitris. Så det har väl aldrig funnits något tvivel var jag ska arbeta, även om mina kockdrömmar grusades när jag insåg att jag hellre äter än lagar mat. När jag var elva år praktiserade jag för första gången som servitris och fick 40 kronor i dricks, lyckan var gjord för jag kunde köpa hur mycket godis som helst…

Sen har jag som de flesta andra gått den ”hårda vägen”, började som diskare på sommarloven, var mattant ett tag för Plusgymnasiet både på Pappa Grappa Pronova och här nere i festvåningen om dagarna, för att slutligen vara servitris här på Enoteket.

Som tur är har jag väl inte riktigt ärvt min pappas italienska humör, mest bara passionen för pasta vilket jag gärna äter varje dag, helst flera gånger. Vilket kanske syns då vi härstammar från den korta tjocka delen av Italien…