Det är jag som är Nina…

..och det jag som förverkligar krögarnas idéer om hur Enoteket ska se ut. Ett inte helt lätt jobb alla gånger att få allt att fungera med ombyggnader kontra de estetiska tankegångar som gäller. Många byggmöten blir det men jösses vad kul det här är.

Grunden för vårt samarbete lades på den tiden Pappa Grappa skulle slå upp portarna. Jag antar att det blev till belåtelse eftersom jag får äran att vara med nu när det återigen är dags för en ny restaurang, med en mycket speciell inredning.

Jag kan lova att det blir en salig blandning av olika stilar och intryck eftersom restaurangen är indelad i en mängd olika teman.
Min drivkraft som inredare är att ni som gäster ska stormtrivas och också dra lite på smilbanden när ni ser er omkring.
Härifrån ska man gå mätt och glad!

En annan rolig sak för min egen del är att återigen få vistas på Strykbrädan. Jag gick nämligen här på Norrköpings Konstskola i exakt dessa lokaler.
Skolan avvecklades efter några år, det kanske inte är någon efterfrågan på skulptörer direkt.

Nu är snart ombyggnaden klar och det är dags för mig att fylla på med mitt ”lull-lull” så det blir säkert mer om mig och mina projekt framöver. Tanken med Enoteket är att det ständigt ska förändras så jag hänger mig nog kvar ett tag till…

Vi hörs
Nina